missbea

 Den här bloggen kommer handla om mitt  liv med ryggproblem. Hur det kommer att vara att gå igenom en steloperation.

En liten dagbok, en påminnelse om dagarna som varit, ifall jag blir smärtfri en vacker dag...Och för att se framstegen.

Mina ryggproblem startade sommaren 2003 då jag fick mitt första ryggskott av en så enkel sak som att böja mig ner för att klappa min hund. Den sommaren köpte jag min hund så det blev ju en del lyft å så pga att han inte skulle gå i trappor mm. Då jag tog kontakt med vårdcentralen så sa de bara ta lite värktabletter så går det över.

Visst det gick över men ryggskotten fortsatte komma så jag fick kontakt med en sjukgymnast via telefon som gav mig övningar att göra.

Höll på så ett par år, försöka träna, få ett par ryggskott per år, kämpade på så gott det gick.

2007 började ryggen bli outhärdlig och jag fick kontakt med en ny sjukgymnast som är den bästa som jag någonsin träffat, hon hade så många idéer och hon fick mig att aldrig ge upp. Tränade med henne ett år.

Trots hennes försök blev ryggen bara sämre och sämre.

2008 gick jag till läkaren som skickade mig till en vanlig röntgen. Svaret kom och det visade ingenting fel. Ryggen blev ännu mer sämre fick svårt att sitta, gå och röra på mig, fick kraftiga ischias besvär i ena benet. Gick återigen till läkaren och denna gång fick jag en remiss till MRT som skulle ta 3månader att få.

Månaderna gick och jag fick lägga mig i MRT maskinen.

En dag var smärtan så kraftig att jag inte kunde stå på mina ben. Åkte akut till sjukhuset och blev inskriven direkt. Svaret på MRT hade kommit och man kunde se att jag hade två diskbråck varav ett var enormt.

Låg inne på sjukhuset en vecka och man kunde konstatera att jag inte blev bättre, fick massor med morfin och bendomnaden försvann inte.

Blev diskbråcksopererad och dagen efter kunde jag stå på mina ben igen, kände mina fötter igen så det var en underbar känsla efteråt.

All ischias försvann.

Ett par månader efter operationen kändes allt ganska bra, men sen började en ryggsmärta som jag inte haft tidigare.

Reklamerade mig till Ortopeden och fick träffa nån ortoped som inte kunde nåt om ryggar men hon sa att man ändå inte kunde göra nåt förrän ett år hade gått sen operationen. Så jag fick äta mängder med smärtstillande tabletter å härda ut tiden.

Året gick och jag tog återigen kontakt med ortopeden och det tog månader att få en tid träffade nån ortoped som i sin tur remissade mig till en annan ortoped för under tiden hade ju min första ortoped och han som opererade mig flyttat till Blekinge. Återigen fick jag vänta månader på att få en tid.

Fick då träffa en ortoped som gav mig en ny remiss på MRT som återigen tog månader att få en tid till.

MRT visade att mitt ena diskbråck nästan hade läkt ut men att jag hade en kraftig ärrbildning efter operationen, kunde även se att ena disken var tunn.

Han trodde även att nån av mina kotor gled, och att min smärta var segmentell.

Han ville att jag skulle träffa en speciell sjukgymnast som skulle vara expert på ryggar. Om jag inte blev bra av detta skulle det bli tal om en steloperation.

Träffade denna sjukgymnast och jag hade min förhoppning att hon skulle träna mig bra men det visade sig att hon bara skulle träna upp mig för en steloperation.

Hon kändes inte heller engagerad.

Jag tränade och tränade gick ner 16kg allt för att slippa en operation.

Ryggen blir bara sämre och sämre.

Nu står jag här 2011 och har fått en tid till MRT 1 April för att se hur många kotor som behöver involveras i min steloperation.

3 november stelopererades jag, 2 nivåer L4-S1